Vildsvin med trikiner upptäckt i Oskarshamns kommun: ”Väldigt många larver”
Vildsvinsköttet som testades av Statens veterinärmedicinska anstalt, SVA, visade sig innehålla 347 larver per gram kött i en sugga som vägde 85 kg. Den högsta uppmätta förekomsten på flera år.
– Det här vildsvinet hade ätit av något annat djur med trikiner. Att vi hittade så många larver beror antingen på att kadavret också hade många larver eller att det aktuella vildsvinet hade ätit en stor volym, säger Eva Osterman Lind, veterinär och parasitolog vid SVA.
Eva Osterman Lind menar att förekomsten av trikiner i vildsvin ändå är på en låg nivå i Sverige.
– Det är väldigt få vildsvin som är infekterade. Många utfodras och då är det inte med kött, utan ärtor och sådant. De äter förmodligen inte så mycket kött. Skulle de bara vara köttätare skulle de ligga i nivå med lo, järv och varg.
Dock tror Eva Osterman Lind att det kan komma ytterligare något eller några fall innan årets slut.
– Högsäsongen har precis börjat så det kan mycket väl skjutas fler vildsvin med trikiner, säger hon och understryker vikten av att man testar sitt kött.
– Ska man äta köttet själv behöver man inte testa men vi rekommenderar ändå att alla vildsvin testas. Alternativet är att hetta upp till minst 68 grader rakt igenom för att vara säker, men då kan man uppleva att köttet blir lite torrt.
”Hur sjuk man blir beror på hur många larver man fått i sig.”Eva Osterman Lind, veterinär och parasitolog vid SVA
Vad händer om en människa äter trikininfekterat vildsvinskött som inte är upphettat?
– Med så många larver som i det här fallet skulle man få symptom, men hur sjuk man blir beror på hur många larver man fått i sig. Den första tiden efter infektion får man magsmärtor och diarré, sedan kan man få muskelsmärtor, feber och ibland allergiska symptom. Trikinos kan vara dödligt om det vill sig illa men i de flesta fall går det över och i många fall kanske man inte ens märker det om förekomsten av trikiner är låg.
Kan man göra något om man har råkat få i sig kött smittat med trikiner?
– Diagnosen är svår att ställa eftersom man vanligtvis inte misstänker trikiner, men om man säkert vet att man har fått i sig larver skulle man i ett tidigt skede kunna behandla med avmaskningsmedel.
Kan det finnas fler vildsvin som blivit smittade förutom den individ man redan upptäckt?
— Trikiner smittar inte direkt från gris till gris som ett virus, men det är inte konstigt om man får flera fall från samma område om de har ätit från samma kadaver, säger Eva Osterman Lind.
Vad ska man göra om vildsvinsköttet visar sig bära på trikiner?
– Trikininfekterat kött bör destrueras och inte lämnas i skogen. Till exempel kan huvudets muskulatur innehålla trikiner som kan överföras till andra djur, säger Eva Osterman Lind.
Vad är trikiner?
Trikiner är små maskar av typer rundmask, så kallade nematoder, som kan infektera människor och andra köttätande däggdjur. Infektion hos människa är ovanligt, men allvarligt. Smittan överförs av millimeterlånga larver som ligger ihoprullade och inkapslade i värddjurets muskler.
Om en person eller ett annat däggdjur äter infekterat obehandlat kött utvecklas larverna i tarmkanalen hos den nya värden till vuxna könsmogna maskar. Maskarna producerar nya larver som borrar sig genom tarmväggen och sprids via blodet till musklerna. Där kapslas larverna in och kan vara smittsamma i årtionden innan de slutligen förkalkas och dör.
Symtom hos människa:
Symtomen beror på hur många larver man fått i sig. Infektion med ett fåtal larver ger oftast inga symtom. Om en person får i sig stora mängder larver ger det efter 1–2 dygn först symtom som buksmärtor, feber och illamående.
Ungefär en vecka senare, i ett andra stadium, kan allergiska symtom uppkomma samt lokala besvär som smärtande vätskeansamlingar, blödningar i ögats bindehinna och under naglarna samt långvarig och oregelbunden feber. Komplikationer på hjärta och nervsystem kan förekomma. I sällsynta fall kan sjukdomen leda till döden.
Det är mycket ovanligt att personer infekteras av trikiner i Sverige. Endast ett fåtal personer har insjuknat under 2000-talet.
Källa: Livsmedelsverket
