Så mycket kostar det att sanera Muddern om ny skola byggs där

Sedan tidigare har tjänstemännen pekat ut tre lämpliga platser för en ny F-6-skola i Mönsterås: Hembygdsparken, Ekentomten och Ljungnässkolan. Men politikerna är inte nöjda med alternativen och gav i somras tjänstemännen i uppdrag att titta närmare på om det är möjligt att bygga en ny skola på Kushagsslätten eller Muddern som området kallas i folkmun. Nu är utredningen klar.

Platsen ligger i centrala Mönsterås mellan Kuggåsvägen, fotbollsplanerna vid Nynäs och Ljungnäsområdet. Fördelarna med platsen är att den ligger i mitten av upptagningsområdet och skulle knyta ihop planerade hälsocentralen, kommunhuset, biblioteket med Storgatans centrum. Gång- och cykelnätet är väl utbyggt till och kring tomten. Närheten till förskolan Blanka Ängar är en fördel ur skolverksamhetens samordningsperspektiv.

Det finns en större dagvattendamm som behöver flyttas om det ska bli byggnation här. Stora delar av tomten ligger endast kring 1,5 meter över havet. Skolbyggnader behöver byggas på 3,05 meter över havet för att stå emot framtida havsnivåhöjningar.

De geologiska förutsättningarna är inte de bästa då området ursprungligen är en mindre havsvik som i modern tid fyllts upp med avfalls- och överskottsmassor och även använts som olovlig soptipp. Det krävs troligen pålning vid en eventuell skolbyggnation. Marken är giftig och det krävs sanering (utgrävning och att marken fylls upp med ny massa).

”Även om mycket utredningar har gjorts i området så kommer en detaljerad miljöteknisk markundersökning behövas för den specifika tomten. Sannolikt är inte hela tomten förorenad, utan sannolikt finns det så kallade ”hot spots” där det lokalt finns höga halter av ämnen som överskrider riktvärden för känslig markanvändning”, står det i utredningen.

I grova drag skulle saneringskostnaden inklusive pålning av skolbyggnad kosta mellan 20-40 miljoner kronor.

Tjänstemännen har även titta närmare på ett område nära Ica Algots och Duab.

Fördelarna med platsen är att den ligger i mitten av upptagningsområdet. Området består av jordbruksmark och två industrifastigheter. Kommunen äger inte marken vilket betyder att man behöver förhandla om att köpa loss den. De geologiska förutsättningarna är både dåliga och bra eftersom marken i norr består av lera och i söder av sandig morän.

”Det finns två potentiellt förorenade områden direkt norr om Stubbemålatomten på andra sidan järnvägen. Dels en verkstadsindustri som hanterat halogenerade lösningsmedel, dels en ytbehandlingsindustri som hanterat metaller och elektrolytiska/kemiska metaller. Ett av områdena har riskklass två. Det vill säga att det finns föroreningar och att risk finns för människors hälsa och miljön”,

En nackdel med platsen är att det saknas bostäder och människor i rörelse runt omkring vilket ökar risken för att det blir ett tillhåll under kvällar och helger om en skola byggs här, enligt tjänstemännen.

På grund av nya prognoser om lågt barnafödande har maxantalet elever på den nya F-6-skolan minskat från 525 till 475 elever.

”Sannolikt minskar det ytterligare eftersom kullen som går i årskurs sex 2029/30 är 78 barn och de som är födda 2024 ser ut att bli en lika liten kull som 2023. Skolan kan därför dimensioneras för tre klasser per årskull”, skriver tjänstemännen.

Förslaget om att ha två separata lågstadieskolor och en gemensam mellanstadieskola borde kastas i papperskorgen tycker barn- och utbildningsförvaltningen då det skulle bli ännu mindre enheter än idag.

”De ekonomiska fördelarna med en sammanslagning skulle gå förlorade, kommunen skulle behöva flera fritidshem och få svårare att skapa underlag för hela tjänster”, skriver de.

Bedömningen är att en ny skola kan vara uppförd innan 31 december 2030.

Utredningen presenteras i kommunstyrelsens arbetsutskott idag, tisdag 19 november.